Talko
/
gemensamt
oavlönat arbete
|
|
Bakom Kolbäcks kyrka finns en bod,
som är det enda som finns kvar av den gamla komministergården,
vilken revs i mitten av 1900-talet. Boden, som kan vara
en så kallad tiondebod, ( se nedan) var under slutet
av 1990 talet fallfärdig. Kyrkan erbjöd då
Hembygdsföreningen att ta över boden och restaurera
den, annars skulle den rivas.
Under åren 1999 till 2001 arbetade några av
föreningens medlemmar med reparationen, och nyinvigningen
skedde i samband med spelet om slaget vid Herrevadsbro den
4 september 2001. |
 |
Tiondeboden vid Kolbäcks
kyrka.
Om vår bod är en tiondebod
är det väl ingen som riktigt vet, men mycket
tyder på det. |
 |
Under åren 1999 till
2001 renoverade några medlemmar ur Kolbäcks hembygdsförening
den så kallad tiondeboden.
|
 |
Renoveringen har delvis
bekostats av Västmanlands Läns Museum samt bidrag
från Signe Lantz fond.
Gör gärna ett besök!
|
Tiondet var en kyrklig skatt införd
redan på 1100-talet. Det innebar att socknens innevånare
skulle ge en tiondel av sin avkastning av skörden,
boskapsskötsel, jakten, fisket m.m. till kyrkan.
Detta fördelades sedan så att sockenprästen
fick 1/3 del. 2/3 delades sedan mellan biskopen, sockenkyrkan
och de fattiga.
Efter reformationen döptes de 2/3 om till kronotionde
och betalades då in till kronan. Detta avskaffades
sedan i slutet på 1800-talet, men prästen fick
sin tredjedel ända fram till 1910, då deras löner
övergick till att betalas av kyrkofonden.
Att det varit många historier om detta tionde är
ju givet. Det råkade t. ex. bli så att prästens
tionde var från den teg , där säden var
av särskilt dålig kvalitet, eller att bonden
kunde begå ett eller annat räknefel, men konstigt
nog alltid till sin egen fördel. Många gav dock
med gott hjärta, men också denna princip fanns:
"När jag fått mitt och väl de och prästen
sitt och nätt det, då är jag nöjd."
|
|
