Strömsholms kanal

Strömsholms Slusswerks tillblivelse 1777-1787

Arbetet med kanalen började i juli 1777 och fortsatte till årsslut 1782 då var pengarna slut. Nu återstod att på alla sätt skaffa mer kapital för kanalens genomförande.

Invigning av Strömsholms färdigbyggda kanal 1860

Strömsholms kanal byggdes färdig mellan åren 1842-1860. "H. M. Konungen hade nådigast täckts utsätta den 5 juli för firandet af denna högtid."

 

1787
Kanalarbetare omkring seklskiftet 1900 vid byggandet av Trångfors kraftstation.

 

Strömsholms Slusswerks tillblivelse 1777-1787


Redan på 1700-talet hade Sverige en betydande export av järn. Färdiga smidesprodukter från bruken i Bergslagen forslades med häst och vagn eller släde till Köping eller Västerås för vidare befordran på Mälaren.

Det berättas om en skjutsbonde i Engelsberg, hur han drygade ut försörjningen med att köra järn: ”Det mesta fick gå på isen ner till Seglingsberg, sen var det vinterväg till Ramnäs och över Skultuna till Västerås en sträcka på cirka fem mil." Det var kallt och det gick åt brännvin och det gick illa åt både häst och karl. Finns det en bättre led för transporten av järnet?

Bergmästare Axel Fredrik Cronstedt färdades på sommaren 1764, tillsammans med den 31-årige entreprenören Johan Ulfström, från Grangärde i Dalarna ner till Strömsholm med avsikt att finna en vattenväg för järnets utskeppning. Johan konstaterade att det inte var omöjligt att ansluta Kolbäcksån och dess sjösystem med hjälp av grävda kanaler och slussar.

Han gjorde ett förslag som han sände anonymt till bergskollegiet. Anonymiteten kanske hade att göra med att han tidigare varit ansvarig för ombyggnaden av Hjälmare kanal och då fått en del kritik för arbetet.

Bruksägarna i Bergslagen inspekterade förslaget och gav åtta år senare, Johan Ulfström i uppdrag att mäta, väga av och beskriva hela den föreslagna farleden samt lämna ett kostnadsförslag. Johan återkom 1774 med ett anbud på en 107 km lång vattenled.

Vid ett möte på Färna bruk i Gunnilbo den 13 juni 1776 mellan bruksägarna och Johan Ulfström försäkrade han att byggnationen av 25 slussar, flytt av två hyttor, en såg och en kvarn skulle vara klart om fem till sex år. Kostnaden beräknade han till ca 2.5 miljoner riksdaler.

Johan fick uppdraget och Bolaget Strömsholms Slusswerk bildades. Överståthållare Carl Sparre blev dess ordförande. Aktier tecknades på ort och ställe till ett belopp av 108 500 riksdaler.

Arbetet med kanalen började i juli 1777 och fortsatte till årsslut 1782 då var pengarna slut. Nu återstod att på alla sätt skaffa mer kapital för kanalens genomförande.

I skriften Bergslagens Pulsåder av Sven Lundin får man en ingående beskrivning av hur pengar anskaffades. I korthet gick det ut på att: ge ut fler aktier, ta lån, få bidrag från staten, sälja 150 ekar och motta bidrag från Gustav III. Man lät också stenhuggarna hugga sten till Stockholms broar. Ingen ersättning utgick heller till bruksägare för åverkan på deras anläggningar.

Sommaren 1787 då kanalbygget pågått i 10 år var 16 slussar klara. Kung Gustav III invigde sträckan Semla i Fagersta ner till Skantzen i Hallstahammar. Han gav Ramnäs två slussar namnen Gustav Adolf och Gustav I.

I stället för fem till sex år tog det 18 år innan kanalen 1795 blev klar till Borgåsund och Mälaren. Den ursprungliga beräknade kostnaden på 2,5 miljoner riksdaler hamnade på den dubbla summan.

Innan ångdrivna bogserbåtar kom till användning i mitten på 1800-talet drogs kanalschasarna av hästar eller roddes. Det fanns också kanaljakter med höga fällbara master för att fånga vinden över kanalen.

I ett resebrev daterat Stockholm den 12 september 1875 och publicerat i Karlskronas Weckoblad berättas om en utflykt på Strömsholms kanal. Kommen till Sörkvarn i Hallstahammar fick ressällskapet veta att här hade kanalbyggare direktör Ulfström byggt en Qvarn som hade fem par stenar och var uppförd av granit.

De sista godstransporterna gick 1948 och 1954 var en total nedläggning av kanalen nära. Tack vare kanalens kulturhistoriska värde samt dess betydelse för fritidstrafiken påbörjades ett restaureringsarbete 1962 och 1970 öppnades farleden åter. Kanalen med delar av byggnadsbeståndet förklarades som byggnadsminne 1990.

Johan Ulfström blev dubbad till riddare av Vasaorden av kung Gustav III på Strömsholms slott. Han invaldes också som ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien.

 


Johan Ulfström på Kanalmuseet

 


Herrevadsbrons utformning av Johan Ulfström 1774

 

1860
Brovaktarstugan och del av brofundamentet 2001

 

Invigningen av färdigbyggda Strömsholms kanal 1860


H. M. Konungen som inbjöd till festligheterna var Karl XV. Han regerade Sverige och Norge från 25 september 1857 till sin död 18 september 1872.

 

 

Kolbäck i april 2023 / Strandgården i september 2026
Kurt Larsson

Källor
Bergslagens Pulsåder av Sven Lundin
Bergslagens Pulsåder av Västmanlands Fornminnesförening och Västmanlands Läns Museum årsskrift 72 1995.

Strömsholms Kanals Historiska Fortlevnad