Kolbäcks Elektriska Verkstad K E V 1958
David Karlsson
grundaren av Kolbäcks Elektriska Verkstad
I unga år fick David plats vid Asea i Västerås och senare vid dotterbolaget i Oslo. Efter en tids anställning vid National Industri i Sandefjord återkom han till Sverige och knöts till Asea i Ludvika.
Han startade egen verkstad år 1919 i en liten förhyrd lokal i Kolbäcks stationssamhälle Där började han tillverka radioapparater tillsammans med Luxors grundare.
År 1925 blev de förhyrda lokalerna för trånga och en egen fabriksfastighet uppfördes. Även dessa lokaler blev snart för små varför fabriken byggdes ut 1930 för att kunna tillgodose den ökade efterfrågan på KEV:s produkter.
David Karlssons och hans hustru Ediths bostad mellan åren 1919 – 1941
på dåvarande Vallbygatan nuvarande Gjuterivägen 12. Verkstaden i bakgrunden.
Foto Rune Larsson 1996
Verksamheten omfattar nu tillverkning av apparatlådor av gjutjärn för elektriska kopplingscentraler och produkter till belysningscentraler för alla ändamål som elektriska säkringselement.
Företaget förfogade över moderna maskiner och årsomsättningen uppgick år 1938 till över en halv miljon kronor. I mitten av fyrtiotalet hade fabriken ett 60 anställda och en årsomsättning på över en miljon kronor. 1947 invigs den stora KEV– verkstaden på Vallbygatan 24.
Produkter av gjutjärn för el-centraler.
Anställda vid KEV 1940
Bakre raden: Evald Lindholm, Stig "Biffen" Gustavsson, Tore Kumlin,
Karl-Erik Bergström, Ingemar Bergström, Gustav Nordgren, "Bananen" Hedlund, Sigvard Axelsson, Ericsson "lärare", Sixten Larsson och Sune Alsing.
Mitten raden: Ingvar Örn, Pelle Pettersson, Rune Gustavsson, Karl-Erik Andersson,
Enar Hjelm, ?, Erik Dahlberg, Hugo Hedlund, Helmer Andersson, Erik Karlsson,
Tage Alsing och Holger "Lindarn" Eriksson.
Nedre raden: Harry Andersson, Olle Gustavsson, Ivar Åhman, Eric Lindqvist,
Glessner (verkmästare), David Karlsson (fabrikör), Ragnar Vogel (kamrer),
Martin Andersson, Fritz Jansson, Gabriel Berggren och Ivar Ekdahl.
Apparatlådorna av gjutjärn började göras av lättmetall hos konkurrenterna. Då lättmetall är både lättare att bearbeta och har lägre vikt föredrog kunderna dessa. David Karlsson och sonen Rune med KEV:s gjutjärnstillverkning kunde inte möta konkurrensen. De tvingades lägga ner fabriken 1958.
När KEV stängdes tog Bröderna Anderssons Elektriska över den mindre fastigheten medan den större togs över av ett antal företag. Bland dem Kolbäcks Värmebehandling som hade sin verksamhet där från 1973 till 1995 då de flyttade till Västra Åvägen. Byggnaderna revs dock 1996 för att ge plats åt daghemmet Koltrasten.
Fabrikör Karlsson, Keve-Kalle i folkmun, var den drivande kraften vid tillkomsten av Kolbäcks brandväsende där han bidrog med både arbete och ekonomiskt bistånd. Han var ordförande i brandstyrelsen och brandchef, stöttade också idrotten och var ledamot av Kolbäcks kommunalfullmäktige och ordförande i civilförsvarsnämnden.
Den större fabriksbyggnaden från 1947. Foto Rune Larsson
1996
Daghemmet Koltrasten Foto Rune Larsson 2010
Publicerat i tidningen torsdag 9 december 2010.
Marken vid förskolan Koltrasten i centrala Kolbäck i Hallstahammar är förorenad med olika tungmetaller som bly, zink och koppar. Nu måste de 45 barn som går där flytta till en ny lokal.
Saneringen blev klar 2016. I kommunens planer för området anges park genomförandetid okänd.
Kolbäck i september månad 2023
Kurt Larsson
Källor: Rune Larsson
"Beskrivning över Västerås med omnejd" av Västerås stad 1930.