Kolbäcks järnvägsstation, uppförd 1877.
Kolbäcks framtida utveckling kunde avgöras vid en föredragning som hölls för regeringens förvaltningsråd 1872. Styrelsen för det nybildade Stockholm Westerås Bergslagens Jernvägsaktiebolag gjorde där en presentation hur en järnväg mellan Stockholm och Köping skulle kunna dras. Mötet avslutades till Kolbäcks fördel. Ett utförligt referat av mötet finns här nedan.
Kolbäcks järnvägsstation kom ursprungligen att omfatta bangård, station, godsmagasin, lokstall, vattentorn och tjänstebostäder.
Stationsområdet och Åkroken
Kolbäck 1936. Foto O Lilljeqvist
Tjänstebostäder efter Strandvägen.
Längs Kolbäcksån efter nuvarande Södra strandvägen hade mejeristen J Welander år 1896 köpt tre tomter av Kolbäcks Gästgifveris skjutsbolag. Järnvägsbolaget uppförde mellan 1907 och 1920 fem hus för sina tjänstemän på dessa tomter.
Lokstall, vattentorn och vändskiva
för loken.
På ånglokens tid var man tvungen att efter bansträckan fylla på vatten med jämna mellanrum. Vattnet togs från ån och pumpades på något sätt till en stor behållare i tornet. Påfyllningen till loket gick snabbt med hjälp av en "vattenhäst", som var en kran i kolossalformat.
"Bläckhornet", bostadshus för järnvägens tjänstemän. Vattentornet byggdes 1877.
Foto Rune Larsson
Järn- och landsvägsbro över Kolbäcksån från 1873.
Med järnvägen fick Kolbäck också en ny bro, gemensam för tåg- och landsvägstrafik. Den gamla landsvägen, Eriksgatan, gick över Herrevadsbro vid Gästgivaregården. På bild ett SWB-tåg med lok, personvagnar och "finka" på ingång mot Kolbäcks station.
1930-talet
Efter bangårdsombyggnaden 2007
Kolbäck i januari månad 2024
Kurt Larsson
Källa: Mälarbanan – då och nu
Referat av mötet med regeringens förvaltningsråd:
Förstoringsbar bild