Kolbäcks Elektriska Verkstad
Kolbäcks Elektriska Verkstad grundades år 1919 av fabrikör David Karlsson. Verksamheten startade i liten skala i ett enkelt skjul, där Karlsson arbetade tillsammans med en medhjälpare. Företaget utvecklades successivt och blev med tiden en av landets ledande tillverkare av gjutjärnslackerat elektriskt material.
Troligen en av Kolbäcks Velocipedverkstads återförsäljare.
År 1925 uppfördes en egen fabriksbyggnad, vilket gjorde det möjligt att öka produktionen. En tillbyggnad genomfördes 1930, och ytterligare en ny verkstad invigdes 1947 vid Vallbygatan 24 i Kolbäck.
Tillverkningen omfattade elektriska komponenter i gjutjärn, bland annat material till fördelningscentraler för industriella kraftanläggningar, belysningscentraler, säkringselement och andra elektriska installationer. Tidigare importerades en stor del av dessa produkter, men företaget bidrog till att etablera svensk tillverkning på området.
Produkterna marknadsfördes under varumärket ”KEV”, och verksamheten hade år 1938 en årsomsättning som översteg en halv miljon kronor.
(Källa "Beskrivning över Västerås med omnejd" utgiven 1939.)
Apparatlådorna av gjutjärn började göras av lättmetall hos konkurrenterna. Då lättmetall är både lättare att bearbeta och har lägre vikt föredrog kunderna dessa. David Karlsson och sonen Rune med KEV:s gjutjärnstillverkning kunde inte möta konkurrensen. De tvingades lägga ner fabriken 1958.
David Karlsson Foto: Gustaf Åhman
Kolbäcks Metallfabrik
Kolbäcks Metallfabrik, på nuvarande Gjuterivägen, grundades 1920 i Arboga av Gunnar Nordvall som ett modellsnickeri. År 1943 flyttades verksamheten till Kolbäck för att komma närmare de större bruksföretagen. Fabriken byggdes intill Nya AB Kolbäcks Cementgjuteri, och förutom modellfabrikation startades även ett metallgjuteri.
Sopnedkastet "RF"
Modelltillverkningen upphörde 1937, då efterfrågan på metallprodukter ökade. Samma år konstruerade Nordvall den mönsterskyddade sopnedkastluckan ”R.F.”, känd inom byggnadsbranschen, samt förbättrade konstruktionen av tallriksventiler. Företaget började även tillverka tamburhyllor i blankpolerad aluminiumlegering.
Produkterna såldes under varumärket ”R.F.”, med Ragnar Frunck Järnaffär i Stockholm som ensam återförsäljare.
(Källa: "Beskrivning över Västerås med omnejd", 1939)
Gunnar Nordvall sålde företaget den 1 maj 1947 till Allan Varnäs.
Gunnar Nordvall. Foto: Gustaf Åhman
Kolbäcks Velocipedverkstad
Kolbäcks Velocipedverkstad grundades i början av 1920-talet av Ernst Eriksson Verkstaden låg på Gjuterivägen i Kolbäck.
Under 1930-talets början hade verksamheten expanderat och sysselsatte omkring tio personer. Produktionen omfattade flera olika artiklar. En av de mest betydande var en julgransfot som levererades till Kooperativa Förbundet (Konsum) i hela landet. Vattenbehållaren tillverkades i Mölntorp, medan benen, monteringen och lackeringen utfördes i Kolbäck.
Verkstaden tillverkade även cykeldelar åt Nymans Cykelfabrik i Uppsala. Bland övriga produkter fanns dockvagnar, kaffekvarnar, karbidlampor och fågelfröautomater.
Foto tidigt 1900-tal.
Över raden: Erik Larsson, Helge Engström, Artur Pettersson, Nils Agustsson och
Ernst Lindholm.
Nedre raden: Ingvar Eriksson, Sven Andersson och Sven-Erik Engström.
Ernst Eriksson Foto: Gustaf Åhman 1926.
År 1941 övertogs verksamheten av Helge Engström. Produktionen för Konsum fortsatte och utökades med bland annat köttkrokar, pappersrullhållare, skyltställ, hållare för spadar och skidstavar samt butikshyllor där kunder kunde ställa sina väskor.
Verkstaden tillverkade också expanderhylsor åt företaget Bulten, med en total produktion på omkring 50 miljoner hylsor under en 25-årsperiod. Under lika lång tid tillverkades även gruvbrickor som användes för märkning i gruvgångar.
När området på Gjuterivägen senare skulle bebyggas med småhus flyttades verksamheten till Hallstahammar. Den övertogs då av Helge Engströms son Sven Erik Engström, och drivs idag av dennes son Lars Erik Engström.
I den nuvarande produktionen ingår fortfarande pappersrullhållare och fågelfröautomater, men huvuddelen består av legotillverkning åt andra företag, bland annat ABB i Västerås.
Nya Aktiebolaget Kolbäcks Cementgjuteri
Nya AB Kolbäcks Cementgjuteri grundades 1917 under namnet AB Kolbäcks Cementgjuteri och ombildades 1923 till nytt bolag med huvudsakligen samma ägare. Ingenjör Torsten Edvardsson utsågs till verkställande direktör.
Fabriken har sedan starten varit belägen på samma plats men har genomgått flera utbyggnader: 1924, 1928 och 1937. Den sammanlagda golvytan uppgick därefter till
1 200 m², och fabriksområdet omfattade 45 000 m².
Tillverkningen bestod främst av cementrör för avloppsledningar och andra betongprodukter. Produktionen uppgick till omkring 5 000 ton cementvaror per år, som såldes både direkt och genom återförsäljare i flera städer, bland annat Stockholm, Sundbyberg, Västerås, Enköping och Mora.
Bolaget hade omkring 40 anställda och ägde aktiemajoriteten i Svenska Poolstens AB.
(Källa: "Beskrivning över Västerås med omnejd", 1939)
Torsten Edvardsson avled 1963 vid en ålder av 67 år. Hans dotter Ingrid och hennes man Nils Rydberg tog över verksamheten.
Vid järnvägens fraktgodsavdelning 1936
Kolbäcks mejeriförening
Mejeriverksamheten i Kolbäck inleddes under 1870-talet. Den första verksamheten bedrevs som ett uppköpsmejeri vid Nybro, ägt av godsägaren Erik Ericsson i Kyrkbyn.
År 1890 bildades Kolbäcks Mejeriförening på initiativ av lantbrukarna Erik Hedberg i Forsta, Gustav Olsson i Frössvi och flera andra. Föreningen övertog då mejeriet vid Nybro, som den hyrde och drev under fem år.
År 1895 uppförde föreningen en egen mejerifastighet med tillhörande bostadshus och ekonomibyggnader.
Under 1921 genomfördes en större utbyggnad för att skapa ostkällare, butik för mjölkförsäljning, kontor och bostadsrum. Ytterligare om- och tillbyggnader utfördes 1932, då mejeriet restaurerades och moderniserades. I samband med detta installerades nya, moderna maskiner, bland annat en Astra Montana-anläggning för både uppvärmning och kylning samt flera maskiner från AB Separator.
Vid starten 1890 uppgick den invägda mjölkmängden till cirka 3 000 kilo per dag. Mängden ökade successivt och uppgick 1931 till omkring 10 000 kilo per dag. Mjölk och grädde för direkt konsumtion har i stort sett sedan föreningens början sålts till Stockholm.
Källa: Beskrivning över Västerås med omnejd (1939)
Erik Ericsson
Aktiebolaget Kolbäcks Träindustrier
Aktiebolaget Kolbäcks Träindustrier grundades år 1926, med Gottfrid Larsson som verkställande direktör. Verksamheten etablerades i den tidigare Sveaverkens fastighet i Kolbäck.
Fabriken består av två våningar. Bottenvåningen, som inrymmer maskinverkstaden, byggdes till år 1937. På den övre våningen finns snickeriverkstäder och en avdelning för hopsättning. Företaget har även ett eget hyvleri, där hyvling utförs både för den egna produktionen och för att tillgodose det lokala behovet.
Företaget har ett omfattande trävarulager. I lagret finns ett brett sortiment av träslag – från vanliga nordiska träslag till exklusiva tropiska sorter.
Produktionen omfattar olika typer av byggnadssnickerier, inredningsarbeten samt moderna kontors- och affärsinredningar. Tillverkningen sker med moderna snickerimaskiner.
Försäljningen är huvudsakligen inriktad mot Stockholm, men leveranser sker även till närliggande orter. Bland företagets större uppdrag märks snickeriarbeten till Nya Kanslihuset och Atlashallen i Stockholm.
Kolbäcks Träindustrier var anslutet till Snickericentralen AB, en sammanslutning av några av landets största och mest framstående snickerifabriker.
Gottfrid Larsson Foto: Gustaf Åhman 1931.
Svedvi modellfabrik och metallgjuteri
Svedvi modellfabrik och metallgjuteri, med firmanamnet Larsson & Co, grundades år 1935 av fabrikör T. F. Larsson. Företaget drevs av Larsson tillsammans med hans söner Knut och Nils Larsson samt fabrikör Karl Karlsson. Verksamheten etablerades i en nyuppförd fabriksbyggnad vid nuvarande Norra Åvägen 14 i Kolbäck. (På den tiden tillhörde marken Svedvi socken)
Företaget tillverkar gjutmodeller av både trä och metall. Dessutom utförs gjutningar i olika legeringar, bland annat mässing, rödgods, fosforbrons, lagermetaller och aluminium. Bland produkterna finns stativ för butiksinredningar, hatt- och hyllkonstruktioner i aluminiumlegering samt andra metallprodukter.
Bland fabriken kunder märks Kolbäcks Elektriska Verkstad, Statens Vattenfallsverks Järnvägar (S.W.B.), C. O. Wernström i Stockholm, E. Söderbergs Armaturfabrik i Kungsör och A. G. Johanssons Metallfabrik i Västerås, liksom flera andra svenska industriföretag.
Järnvägen
Kolbäck i oktober månad 2025. Omredigerat av
Kurt Larsson / Johann Frimmel.