Cementgjuteriet 28 augusti 1954 Foto: Ragnar Griprot Pressreportage Stockholm
Företaget som var ett av landets större i sin bransch grundades ursprungligen av munktorpsbon Örlin år 1917. Det ombildades år 1923 till Nya Aktiebolaget Kolbäcks Cementgjuteri med huvudsakligen samma intressenter som i det förstnämnda.
Kolbäcks Cementgjuteri köper av C. A. Dahlström hägenheten Vallbylund no 3, om 3,1820 hektar, den 15 april 1919.
Till verkställande direktör och driftchef utsågs ingenjör Torsten Edvardsson och som kamrer Gunnar Wallin i Amsta. Företaget hade hela tiden varit förlagt till de fabrikslokaler som uppfördes när det första bolaget startades.
År 1924 gjordes en tillbyggnad av fabrikens lokaler och år 1928 utökades dessa återigen för att år 1937 ytterligare bli föremål för betydande tillbyggnader. Den sammanlagda golvytan omfattar då 1 200 kvm och fabrikens områden omkring fastigheten utgjordes av 45 000 kvm efter Östra Åvägen.
Verkstaden var försedd med cementgjuterimaskiner av senaste konstruktion och omfattade tillverkning av olika slags cementrör för avloppsledningar i alla förekommande dimensioner samt massartiklar i betong.
Kolbäcks Cementgjuteri hade ett visst samarbete med närliggande Dahlbergs Cementgjuteri för tillverkning av mindre volymprodukter. Dahlbergs produktion var i övrigt trädgårdsplattor och cementhålsten så kallad poolsten eller gråsuggor.
Den årliga fabrikationen 1930 uppgick till 5 000 ton cementprodukter och försäljningen skedde dels direkt från fabriken och dels genom fasta ombud i Stockholm och i hela mellersta Sverige. All tillverkning skedde under ständigt fortlöpande kontroll vilket garanterar varornas kvalitet.
Förvaltningsberättelsen för 1970 berättar att produktionen nu uppgick till 18 491 ton. Antalet anställda var totalt 41 personer. De kollektivanställdas timlön kr 13:90. Bokslutet visar en nettovinst om kronor 4 997:20. Skatteutgifterna uppgick till kronor 17 687:-
Torsten Edvardsson avled 1963 vid en ålder av 67 år. Hans dotter Ingrid och hennes man Nils Rydberg tog över verksamheten.
Hjalmar Engström transporterar sand från Amsta grustag 1925
Sand + cement + vatten = betong
för tillverkningen vid Cementgjuteri.
Cementgjuteri och en Dodge 1938. Foto: Stig Kuhlemann
Oskar Kraft arbetar med gjutning av cementrör. Foto Gustaf Åhman
Cementgjuteriet interiör
Einar Berglund lastar cementrör på en järnvägsvagn vid SJ:s Fraktgodsmagasin
Anställda vid Cementgjuteriet 1924.
Från vänster: Einar Andersson, NN, Oskar Kraft, Smedberg, Bror Molin, Clas Smedberg, NN, Martin Andersson, Erik Björklund, Gunnar Wallin, NN, Hjalmar Eriksson, NN, Oskar Gillberg, NN.
Efter en konkurs var Preconform AB verksam på platsen men tillverkningen lades ner 30 mars 1998 och flyttade till Eriksberg i Hallstahammar under namnet Abetong AB. Cementfabriken började rivas hösten 1999.
I kommunens detaljplan 2017 för kvarteret Vattentornet kan man läsa följande
– Den före detta cementgjuteritomten är utpekad som exploateringsområde för bostäder i kommunens översiktsplan.
Området, som i huvudsak tidigare använts för industriverksamhet, har i stort legat öde sedan slutet av 1990-talet. Cementgjuteriet köptes av kommunen från Kolbäcks cementgjuteri AB 1979 med syfte att använda marken för
bostadsändamål.
2019 gick startskottet för försäljning av 28 småhustomter på cementgjuteriområdet nedanför vattentornet i Kolbäck.
Kolbäck i oktober månad 2023
Kurt Larsson
Källa: "Beskrivning över Västerås med omnejd" av Västerås stad 1930.
Foto: Gustaf Åhman