Historik / Herrevadet

Ungefär 800 meter nedströms finns rester av ett vadställe mittför Herrevads gård. Vadet användes redan på forntiden för att det var ett grundare ställe i ån där man kunde ta sig över ån. Ett språkligt minne av vadställena är mellanleden "vad" i ortnamnet Herrevadsbro. Här byggdes under medeltiden en bro. Hervadsbro omnämns redan i västmannalagen från förra hälften av 1300-talet.

Fyra åar som rinner ut i Mälaren, finns inom Västmanland: Arbogaån, Kolbäcksån, Svartån och Sagån. Av ordningsföljden framgår att Herrevadsbro ledde över Kolbäcksån som ligger mellan Arbogaån och Uppbåga bro och Svartån med Västerås bro.

Här gick huvudvägen på norra sidan av Mälaren. Men Kolbäck hade ytterligare en viktig väg. Här kommer också en viktig väg från Södermanland fram. För den som från Västmanland ville färdas landvägen till Södermanland, låg det nära till hands att från Kolbäck följa Kyrkbyåsen söderut förbi Strömsholm till Kvicksund, där man kunde färja sig över till Södermanland. Ingen annanstans är Mälaren så smal som vid Kvicksund. Här var det lämpligt att ta sig över till Södermanland, så att man slapp göra en omväg över Köping och Arboga.

Karta från 1658
Karta från 1658 över Västmanland av Joannes Janssonlus, Amsterdam.
Här syns Kolbäcks centrala placering med vägar och vattendrag.

Karta 1650
Kartan från 1650 visar att övergången låg sydost om Gästgivaregården

Karta 1721
Skattläggningskarta från 1721. Eriksgatan går över Herrevadsbro sydväst om Gästgivaregården.

Karta 1774
Karta från 1774. Vinbäckens utflöde till väster om gården.

Karta 1907
Karta från 1907 visar Kolbäcks ringa utbyggnad.

Herrevadsbron
Herrevadsbron gick från tingshuset till vänster över ån till kanalstugan.

Översiktkarta
Översiktkarta Västmanland

 

TOP