År 1251 utkämpades det ryktbara slaget vid Herrevadsbro.
Huvudpersoner i slaget
Birger jarl:
Dåvarande jarlen – en slags medeltida statsminister – som efter striden lyckades stärka centralmakten i Sverige. År 1251 hade Birgers unge son Valdemar utsetts till kung, men den verkliga makten kom att ligga hos jarlen.
Folkungarna:
Stormannaätter, fiender till Birger jarl. Till slaget hade folkungarna värvat en här med inslag av norrmän, tyskar och danskar.
Biskop Kol:
Biskop Kol ska ha lockat över folkungarna till östra sidan Kolbäcksån för att förhandla med Birger jarl. Då överfölls folkungarna av en styrka som Birger jarl gömt på annat håll. Biskop Kol skall ha byggt ut Kolbäcks kyrka som botgöring för att han lurade folkungahären vid slaget.
En samling folkungar gjorde uppror. Birger jarl fick upprorsmännen i sitt våld. Han lät avrätta ledarna och många av deras män.
Avrättningarna väckte stort uppseende och vållade stor ovilja mot jarlen, men efter denna kraftmätning var det lugnt i Sverige ett kvartssekel.
Birger jarl kunde därefter driva igenom vad han ville och stärka kungamakten. Slaget hade därför större betydelse än flertalet medeltida träffningar.
