Under menyrubriken "Slaget vid Herrevadsbro" skriver forskaren
Lars Gahrn om slaget 1251.
"Slaget om slaget" här nedan beskriver vissa meningsskiljaktligheter.

Var stod egentligen slaget 1251?
Vid Herrevadsbro, Kolbäck, Hallstahammars kommun, Snefringe Härad i Västmanland eller vid Häradsvad, Nårunga, Vårgårda kommun, Gäsene Härad i Västergötland?
Därom fortgår ännu 2001 års meningsskiljaktigheter.

Några inom Kolbäcks Hembygdsförening tyckte därför det skulle vara intressant att belysa och sammanfatta frågeställningen när det nu också finns två minnesplatser över bataljen, en i respektive kommun.

Jag, Kurt Larsson, tog på mig uppgiften och hoppades på hjälp av några andra medlemmar.
Med vanlig iver och beslutsamhet tänkte jag snabbt bena ut begreppen på samma sätt som jag tidigare gjort i mina Säbyberättelser.
Efter en första insamling av bakgrundsmaterial stod det snart klart att jag tagit mig vatten över huvudet.
Att försöka dra enkel slutsats över forskares och övriga historieintresserades utläggningar i böcker, skrifter och tidningar låter sig inte göras, inte av mig i vart fall. Hos VLT finns, bara där, åtta artiklar i ärendet.
För att i någon mån rädda ansiktet gör jag ändå här ett försök att redogöra för ”slaget om slaget” ur en lekmans synvinkel och i särskild belysning för oss, som bara läst Jan Guillous och Herman Lindqvists svenska historiebeskrivningar.
Dock kommer sammanställningen oundvikligen ur ett Kolbäcksperspektiv.

Så uppdagades 2001-års meningsskiljaktigheter.
Det var två i tiden sammanfallande händelser som aktualiserade oenigheten.
– Kolbäcks 750-årsjubileum.
– Jan Guillous bok Arvet efter Arn.

Dagens kombattanter: Historieforskare mot Västgötaskolan.
Forskarna refererar främst till den äldsta historiekällan, Erikskrönikan, som ursprungligen skrevs på 1300-talet, 70 år efter slaget, samt Håkon Håkonssons saga från 1260-talet.
Erikskrönikan finns därefter utgiven i flera utgåvor. I dem förläggs slaget till Vesmanna land vid Herwadzbro och Herwadzbro i Swia rike, som lär vara samma plats.
En grupp amatörhistoriker från Västergötland, kallad västgötaskolan, har mer eller mindre framgångsrikt hävdat att slaget stod i Härsvad, Västergötland. Detta är en upprepning av ett påstående som då och då dykt upp under de senaste 300 åren.

Finns någon enighet mellan historietolkarna?
Dessa verkar vara eniga om att ett slag har ägt rum 1251. Ett avgörande slag för Sveriges framtida enande.
Vidare är man enig om kombattanterna nämligen Birger Jarl, representerande kungamakten, mot folkungarna.
Upprorsmännen led nederlag mot Birger Jarls styrkor. Filip Knutsson tillfångatogs i anslutning till slaget och avrättades.

Historiekännaren NA Bergqvist argumenterar för Kolbäcksversionen.
Med anledning av Jan Guillous bok, Arvet efter Arn, inledde NA Bergqvist en artikelserie i Vestmanlands Läns Tidning, VLT, den 2001-07-14.
Citat ur VLT:
Guillou har fel om slaget vid Herrevad
Uppgifterna om själva slagets förlopp är ovissa. Enligt traditionen stod
striderna på östra sidan av ån, vid nuvarande bangården och fälten vid
Kolbäcks Gästgivargården. Det dåvarande broläget vid Gästgivargården och Tingshuset flyttades först vid järnvägens tillkomst under det sena
1800-talet, men gården "Herrevad" ligger ännu där den låg. Man måste ge
Guillou ett erkännande för att han inte gått på den vanliga "svekskrönan"
om att biskop Kol skulle ha lockat de folkungska ledarna till Birger med
falska löften om fri lejd. Väl motiverad försiktighet, även om ett
epitafium i vapenhuset i Kolbäcks kyrka sedan århundraden skildrar det
föregivna sveket.

Arvet efter Arn.
Boken utgavs den 20 juni 2001.
Citat från Jan Guillous svarsartikel i VLT 2001-08-08:
Problemet är att ingen vet säkert var detta slag stod och att jag således alls inte har "förvanskat erkända historiska fakta".
Däremot har jag tvingats välja version. Och avgörandet blev då en bok av andra amatörhistoriker än N A Bergqvist, nämligen Jan Skoglöw, Ingvar Leion med flera som i "Birger Jarl och slaget vid Nårunga 1251" (Alingsås 1990) övertygande och skickligt argumenterar för Västgötaversionen.

Västgötaskolan argumenterar för Nårungaalternativet.
I Västergötland verkar man vara synnerligen intresserad av historia. Det finns både böcker, skrifter och nätbaserad information för den intresserade.
HistorieForum –Tidskrift för historisk debatt– är en av skrifterna.
Som Västgötapatriot skall man veta att Sveriges vagga stod i Västergötland.
Deras huvudargument, som talar för Västergötland, är att Birger Jarl aldrig skulle tillåta att fienden trängde så långt upp i landet som till Västmanland innan han stoppade dem. Hären bör ha tågat från Halland uppför Viskan eller Ätran hävdar man.

Forskaren Lars Gahrn argumenterar för Kolbäckalternativet.
I boken "Slaget vid Herrevadsbro och hägringar vid Häradsvad, Mölndal"
har filosofie doktor i historia Lars Gahrn samlat sin utredning i ärendet.
Under rubriken Slaget vi Herrevadsbro kan du läsa hans argument.