Anslagstavlans text
Slaget vid Herrevadsbro 1251
Betydelsefullt slag och blodiga avrättningar
År 1251 utkämpades här det omtalade slaget vid Herrevadsbro.
Valdemar Birgersson hade valts till svensk kung och hans far Birger Jarl styrde Sverige.
En samling stormän, som kallades folkungar, gjorde uppror och samlade folk utomlands.
Med en här av svenskar, danskar, norrmän och tyskar mötte folkungarna Birger Jarl i slaget vid Herrevadsbro.
Jarlen fick upprorsmännen i sitt våld. Han lät avrätta ledarna och många av deras män. Avrättningarna väckte stort uppseende och vållade stor ovilja mot jarlen, men efter denna kraftmätning var det lugnt i Sverige ett kvartssekel.
Birger Jarl kunde därefter driva igenom vad han ville och stärka kungamakten.
Slaget hade därför större betydelse än flertalet medeltida träffningar.
Ursprungligen vadade men över Kolbäcksån
Här gick huvudvägen norr om Mälaren fram och denna väg red den nyvalde kungen på sin Eriksgata.
Där vägen korsade Kolbäcksån fanns ett vadställe - eller flera.
Ungefär 800 meter nedströms finns rester av ett vadställe mittför Herrevads gård. Ett språkligt minne av vadställena är mellanleden -vad- i ortnamnet Herrevadsbro.
En bro byggdes tidigt vid Eriksgatan
Eriksgatan var en huvudled. Därför byggde man här tidigare än på andra platser en bro. Hervadsbro omnämns redan i västmannalagen från förra hälften av 1300-talet.
Både bron och namnet var redan då kända tack vare slaget.
Namnet var tungt att uttala. Därför sköt man in ett e-ljud. Hervadsbro blev så småningom Herrevadsbro, men den sistnämnda formen slog igenom först på 1700-talet.
|
